Allt fler svenskar utesluter livsmedel trots att de tål dem. Bakom den laktos- och glutenfria hajpen finns många fall av “inbillad intolerans” och ibland förtäckta ätstörningar.

I en kaffebar vid Sergels torg görs spridda beställningar efter lunch. En jäktad man i kostym beställer en latte och frågar: “Kan jag få den på laktosfri mjölk?” Kvinnan efter honom i kön beställer en likadan.

Symptomatiska beställningar i Hälsosverige 2017. Enligt Arla har försäljningen av laktosfri mjölk ökat med 60 procent sedan 2014. Och kunderna är beredda att betala extra. I butik kostar en liter laktosfri mjölk åtta kronor mer än en vanlig. Men bara fyra till tio procent av landets vuxna befolkning är laktosintolerant enligt Livsmedelsverkets beräkningar.

Näringsfysiologen, författaren och föreläsaren Kristina Andersson menar att utvecklingen bygger på ett missförstånd om den laktosfria kostens hälsofördelar.

– Det är en jättemyt att laktosfritt skulle vara nyttigare. I Sverige är färre än 10 procent av alla laktosintoleranta. Men folk tror att de är hälsomedvetna när de väljer laktosfritt, säger hon.

Det finns inga dokumenterade hälsofördelar med att dricka laktosfri mjölk om du inte är laktosintolerant, menar hon. Förmågan att bryta ner laktos sköts av enzymet laktas som finns i tarmen, ett enzym som saknas hos laktosintoleranta. Kristina Andersson liknar laktosen vid legobitar för att förklara hur det fungerar:

– Laktos består av två legobitar som sitter ihop och som bryts ner av laktas i tarmen. I laktosfri mjölk har man separerat dessa två legobitar redan i förpackningen. Väljer jag, som inte är laktosintolerant, den laktosfria produkten så får jag i mig exakt samma sak. Därför är det helt meningslöst att utesluta laktos om man inte är laktosintolerant. Tror man att mjölk på något sätt är en bov bör man välja bort mejeriprodukter helt och hållet och inte bara laktosen.

Även försäljningen av glutenfria produkter har ökat de senaste åren. Kristina Andersson tror att utvecklingen är en följd av en ökad trend- och hälsomedvetenhet som växt fram i symbios med bloggar och andra sociala medier.

Ibland kan mer problematiska incitament ligga bakom de laktos- och glutenfria valen. För den som lider av ett komplicerat förhållande till mat blir “intoleransen” ett sätt att avstå kolhydrater och fett utan att ifrågasättas.

– Man brukar säga att en varningssignal vad gäller ätstörningar är när någon börjar förändra sina ätbeteenden, och ett sätt kan vara att man gömmer sig bakom att man inte “tål” gluten och laktos. Det är svårt att säga till en sådan person att “det klart du ska ha en bulle”. “Intolerans” kan helt enkelt vara ett knep att använda om man inte vill äta.

– Nuförtiden är det accepterat att vara vegan eller säga att man inte äter gluten eller laktos. Det kan vara en strategi som används av personer med ätstörningar, säger Kristina Andersson.

Även Yvonne von Hausswolff-Juhlin vid Stockholms centrum för ätstörningar känner igen den beskrivningen.

– Vi kan konstatera att det finns en trend där fler och fler utesluter gluten trots att de inte är glutenintoleranta, slutar med laktos trots att de inte fått en diagnos eller blir vegetarianer eller veganer. Om skälet sedan är det finns en bakomliggande ätstörning, om man har stressmage eller om det är miljörelaterat är svårt att säga. I vissa fall kan det absolut handla om en ätstörning men det gäller långt ifrån alla, säger hon.

Det svenska företaget Oatly – som grundades 2001 av kemiprofessorn Richard Öste och tillverkar havrebaserade produkter – har kapitaliserat på vegantrenden, bland annat genom intensiv marknadsföring. De senaste åren har tillväxten legat på runt 30 procent.

Enligt kommunikationsdirektören Cecilia Sjöholm ligger olika miljöhänsyn bakom en stor del av framgången. Hon hänvisar till statistik från FN som visar att den animaliska livsmedelsproduktionen står för 14,5 procent av världens utsläpp av växthusgaser, vilket är mer än världens samlade transporter.

Enligt Oatly ger tillverkningen av havredryck 80 procent mindre utsläpp än den av komjölk.

– Vi har många kunniga konsumenter som vet hur mycket det vi äter och dricker påverkar både vår hälsa och naturens resurser. Var femte ung kvinna i Sverige väljer att konsumera livsmedel med hänsyn till dess påverkan på planeten. God smak och lång hållbarhet är andra anledningar, utöver allergier och intolerans mot komjölk, som ligger bakom ökad efterfrågan.

Förra året omsatte Oatly 470 miljoner kronor, och nu investerar företaget en halv miljard kronor i fabriken i Landskrona för att fördubbla produktionskapaciteten till 2020.

Huruvida det är bra för personer utan intolerans att äta som vore de intoleranta är omstritt. I vissa fall kan det vara fördelaktigt med en laktos- och glutenfri kost även om man inte är intolerant, har näringsfysiologen Kristina Andersson noterat.

– Det finns de som mår mycket bättre av att utesluta gluten- och mejeriprodukter. Det gäller framför allt de som haft värk och riktigt dålig hy. Men även personer som haft magproblem som IBS märker ofta stor skillnad, säger Kristina Andersson som själv bland annat har skrivit boken boken “Eat clean – mer näring och mindre skräp i maten”.

För de allra flesta handlar det inte om att utesluta livsmedel utan om att lägga till fler, som frukt och grönsaker. Kristina Andersson erinrar sig ett möte med en man som slutat med pasta och berättade att det fått honom att må mycket bättre.

– Jag frågade honom ifall tallriken i övrigt såg likadan ut, och då visade det sig att han också hade börjat äta grönsaker. Kanske var det då den ökade mängden grönsaker som låg bakom effekten och inte borttagandet av pastan.

– Jag är helt övertygad om att vi behöver äta mer varierat, men min grundtes är inte att utesluta spannmål och mejeriprodukter. Alla skulle må bra av att äta mer varierat. Det är klart att det inte är bra att slentrianäta bara mackor.

Debatten om mat är polariserad. Å ena sidan de som förordar en varierad kost där alla livsmedelsgrupper inkluderas. Å andra de som förordar en radikal kost där hela livsmedelsgrupper utesluts. Kristina Andersson tillhör den första gruppen.
– I min värld är det en no brainer att viktiga näringsämnen som bara finns i en viss kategori mat, som B12 i animalier, inte ska uteslutas eftersom det är självklart att vi behöver dem. Det kan inte vara hälsosamt att utesluta sådant som bidrar med livsnödvändiga näringsämnen för oss.

De veganska producenterna löser problemet med att “berika” vissa av sina produkter med de näringsämnen som saknas naturligt. Oatlys kommunikationsdirektör Cecilia Sjöholm ser på den laktosfria trenden ur ett annat perspektiv.

– Jag tycker snarare att frågan är varför många fortsätter att dricka komjölk när det belastar miljön så hårt? De veganska alternativen är de enda rätta. Men jag säger inte att de måste välja just våra produkter.

Av: Malin Ekman